Vuxen??

Idag är det en sån där dag då man börjar fundera. Det kommer en dag i livet då man plötsligt är officiellt vuxen. Plötsligt är man gammal nog att få rösta, dricka på krogen, gå på Systemet och andra vuxna aktiviteter. Det finns inget kvar att invänta. Allt kommer ju eftersom, men en dag finns det liksom inget kvar att skylla på. "Nä, jag är inte vuxen! Jag får ju inte....." Ja, så kommer det inget... Finns inget kvar. Bara att inse fakta. Plötsligt förväntar sig folk att man ska vara ansvarsfull, seriös, en vuxen helt enkelt. Vi växer, vi blir äldre, men blir vi verkligen vuxna?
Vi blir vuxna på vissa sätt; vi skaffar familj, vi separerar, vi gifter oss, vi skiljer oss... Men jag tycker att det verkar som om vi fortfarande har samma problem som vi hade när vi var femton. Det spelar ingen roll hur mycket vi växer, hur mycket äldre vi blir, vi snubblar fortfarande fram osäker på livet, för alltid funderande, för alltid ung.... Eller?? Man kan ju alltid hoppas i alla fall...

Som sagt, idag är det en sån där dag. Imorse var jag vuxen. Var ut och sprang, for till Ström och bytte däck på bilen eftersom de gamla vinterdäcken var alldeles för slitna (vaddå vuxenpoäng att upptäcka att däcken är slitna... fast det kanske sitter i generna), skjussade fulla pojkar till stan, städade lägenheten.... Sen började det bli kväll.... Snart kommer Catrin och då kommer vi båda gå nedåt i åldrarna. Efter några glas vin är vi femton igen och sitter och fnittrar i soffan innan vi beger oss ut i nattens mörker och tror att vi är oslagbara!