All flöt på bra fram tills vi klev på planet i London som skulle ta oss till Miami för nästa byte. Själva flygningen i sig ska jag inte klaga på, planet var bara fyllt till 1/3 så vi hade gott om utrymme att ligga å sova och flygvärdinnorna servade oss bra med mat, snacks, dryck och glada miner. Även piloten skötte sig bra och vi landade 30 min innan utsatt tid. Dock så blev vi tvungna att sitta i planet och vänta i 35 minuter innan vi fick kliva ur pga strul med gater, och det var väl här all skit började.
Det visade sig att hela American Airlines nätverk hade legat nere halva dan, vilket innebar att massor av flyg inte hade kunnat avgå och mängder av förseningar över hela USA. Vi fick dock veta att allt var igång och i ordning igen.
Vi sätter oss därför och väntar vid gaten, och när det är 30 min kvar till avgång och de inte börjat boarda börjar vi ana oråd. Dock visar det sig att planet som skulle ha lyft från vår gate tidigare inte har kommit iväg, så man bestämmer sig för att byta gate. Vi beger oss till andra änden av flygplatsen för att där snart få veta att vår avgång är framflyttad till kl 1:05 am istället för 7:35 pm eftersom pilot och crew som ska köra vårt plan befinner sig i New York! Vi hinner inte vänta mer än 30 min till innan vi får beskedet att flyget blir inställt och att vi ska söka upp Rebooking center för att få våra biljetter ombokade.
Problemet var dock att vi inte var de enda. 47 flighter hade blivit inställda och i stort sett alla andra var försenade. Och vi var inte heller de första. När vi ställer oss längst bak i kön så sträcker sig kön nästan över halva terminalen. Och med ca 4 i bredd och tre personal som skötte ombokningarna kan ni tänka er vilken tid det tog... Vi träffade på en engelsman som oxå skulle till Quito så vi köade tillsammans och avlöste varandra. AA gick förvisso ut och delade ut matvouchers och uppmanade folk att ringa deras kundservice istället, men vi insåg ganska snabbt att om det var såna här problem över hela landet så var det ingen större mening att ringa. Utan vi köade. Kön minskade men inte pga att folk fick hjälp utan snarare för att folk inte orkade mer.
Efter att ha köat i fyra timmar med bara nån strötimmes sömn de senaste 24h trodde jag att jag skulle svimma. Vi hade då hamnat bakom tre amerikaner som vi pratade med. De hade lyckats komma fram på telefon några timmar tidigare och fått sina biljetter ombokade. Till fredag. De skulle alltså få tillbringa flera dagar i Miami utan boende. Efter att de insett att det inte skulle funka hade de ställt sig i kön på flygplatsen istället och de hade även börjat ringa igen. När vi pratade med dem visade Teresa upp sin telefon - hon hade stått i telefonkö i 3h!!!!
Då beslöt jag mig för att dra en rövare och testa en kö till en gate där ett flyg tidigare blivit försenat och där det stod 7 pers och väntade på hjälp. Och det gick bra! 15 min senare hade jag två nya biljetter och matvouchers för hela morgondagen. Dock så fick vi platser till flyget kl 7:35pm kommande dag och inga hotellrum fanns lediga. Dvs vi tillbringade en natt på golvet. Vi var väl klara vid 12-tiden. Kl 3 hade Jim varit uppe på toa och då stod det fortfarande folk och köade.
Man träffar en del likasinnade och frustrerade människor i väntans tider. Bl.a. fick vi veta att efter att alla flygen blivit inställda hade man tydligen inte vetat vad man skulle göra med bagaget så man hade bara lagt ut allt nere i ankomsthallen. Två äldre damer vi träffade berättade att de hade gått ner och tittat på natten efter att de fått sina ombokade biljetter och det hade varit ett totalt kaos av väskor överallt där nere.
Men vi kom iaf fram. Rätt så slut i kropp och knopp.
Quito verkar vara en stad med en fantastisk arkitektur vad vi sett idag. Men ärligt talat är vi ganska trötta båda två.
Kl är nu 18:33 och vi ska snart sova. Upp kl 3 i natt för att ta taxi till flyget som ska ta oss till Cusco, Peru. Nu hoppas vi att vi slipper mer strul bara och kan njuta av upplevelserna istället!!
Location:Ramirez Dávalos,Quito,Ecuador
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar