Machu Picchu

Inkaleden dag 3 bjöd på en hel del dimma och dis. I våra ögon var allt ok så länge det inte regnade. Direkt från morgonen tog vi topp nr 2, 3900 möh, och på vägen upp stannade vi och tittade på en inkabyggnad, . De första två dagarna gick vi delvis längs en nydragen led. Detta för att det skulle kunna gå att anpassa med start och för att få se så mkt som möjligt. Fr.o.m. nu så gick vandringen på originalleden och det slog oss hur otroligt flitiga inkaindianerna varit. Inte bara med byggnaderna, utan oxå med att stenlägga hela leden, uppför och nerför var det trappsteg, vilket iofs gjorde vandringen snäppet jobbigare för vaderna... Efter toppen var tagen och innan lunchen så hann vi med att avverka ytterligare två ruiner och vandra genom en magisk djungel. Vi kastades bokstavligen talat från berg till en grön djungel med massa häftiga fåglar!




Efter lunchen vandrade vi vidare och tog topp nr 3, . Nu började dimman lätta något, och härifrån till campen och checkpointen var det i stort sett bara stora trappsteg nedåt. Precis innan brantaste nerförsrepan tittade vi på ytterligare en ruin och sen var det ca 2h rakt ner i en smal stentrappa innan vi kom fram till en fantastisk ruin med gigantiska terasser! Dimman hade lättat och vi fick en magisk utsikt!

Sista natten spenderades i ett läger som låg bara några 100 m från checkpointen. Det blev en tidig kväll, för vi var beordrade uppstigning kl 3 och klara för avmarsch senast kl 3:30.


Natten till dag 4 var orolig. Nervösa var vi allihopa och vi vaknade redan vid 1:30 av att bärarna började packa ihop sitt tält och göra sig klara att bege sig av. Själv låg man och halvslumrade tills klockan var 3 och sen var det snabbt på med kläder och se till att inget blev glömt i tältet. Snabba som vinden susade vi efter Simba på de små stigarna ner till checkpointen. Checkpointen till den sista delen av Inkaleden öppnar kl 5:30 därifrån tar det sedan ca 2h till sun gate där man kan få bevittna Machu Picchu i soluppgången. Inkaleden är hårt kontrollerad och endast 500 personer (inkl bärare och guider) får vandra varje dag. Därför finns ett antal checkpoints längs vägen där man får registrera vilka som går. Vid tredje checkpointen är givetvis alla ivriga att få komma fram till sun gate i tid och att komma till Machu Picchu innan de stora turistbussarna anländer. Därför bildas det tidigt på morgonen en kö, ca 2-3 grupper får plats under tak och med sittplatser resten får stå och köa. Från lägret till checkpointen tog det ca 4 min att gå, så vi sprang i stort sett ner, kom dit som grupp nr 3 och kunde sen i sakta mak promenera upp till lägret igen för att borsta tänder och utföra morgontoalett.

Efter att ha köat i nästan 2h så skyndade vi oss igenom checkpointen och sen var det rask marsch framåt som gällde. Tyvärr var himlen även idag täckt av rejäla moln och dimman låg tjock. Väl framme vid sun gate såg vi i stort sett inte ens att det var en dal framför oss. Men vi väntade tålmodigt och ögonblicket när dimman plötsligt lättar och man ser det gigantiska Machu Picchu framför sig var helt magiskt. Som med ett trollspö så slöt sig dimman om den mytomspunna inkastaden igen och vi började vandringen ner till en guidad tur genom ruiner.


Det här har varit en upplevelse som inte går att beskriva med ord. Det har varit fantastisk natur, gudomlig utsikt, magiska upplevelser och historier om inkaindianernas liv och öde.




Jag kan varmt rekommendera detta!

- Posted using BlogPress from my iPhone