Vi har hittills de första två dagarna haft fantastisk tur med vädret. Stålande solsken och helt otroliga vyer! Idag (dag 2) på eftermiddagen kom en liten skvätt regn, men vi hade redan hunnit in till tälten för att vila efter dagens utmaning. Mer om det nedan.
Dag 1 började med att vi blev upplockade utanför vårt hostel av en minibuss och våran guide, Simba (som egentligen heter Wimba men det var tydligen för avancerat...) och fick där träffa våra medvandrare. Vi är en liten grupp på 6 personer, förutom Jim och jag själv så är det två danska tjejer och ett Nya Zeeländskt par.
Först fick vi åka buss ca 2-3h till en by utanför Cusco som heter Piscacucho som ligger 2600 möh. Där började klättringen uppåt.
Första dagen fick vi se två Incaruiner och ta en ganska brant stigning upp innan det var dags för lunch. Det här var nog den delen av vandringen jag fasat för mest, men det hade jag nog inte behövt. Fisk till lunch med ris och kokta grönsaker. Därefter fortsatte vandringen ytterligare några km innan vi nådde vår första camp, Hatunchaca 2950 möh. Campen visade sig vara på en bakgård hos en familj. Kändes lite udda, men samtidigt lite intressant att se hur familjerna i bergen bor. Till vårt sällskap på bakgården hade vi tre åsnor, ett antal katter, hundar och hönor, grisarna höll sig tack och lov nere vid forsen som rann nedanför huset. Middagen serverades i en liten hydda på gården och bestod av nudelsoppa till förrätt, kyckling, ris och grönsaker till varmrätt samt ett inkokt äpple till efterrätt. Mumma alltihop! Efter lite kortspel och tillhörande kokathe så kröp vi till sängs förväntansfulla inför morgondagen.
Dag 2 började med kokathe "på sängen" i tältet därefter var det till att snabbt packa ihop och sen till det gigantiska frukostbordet. Kokathe (så klart...), gröt (i min värld kallas det välling), omelett med skinka och purjolök, bröd, yoghurt, flingor... Ja, en hotellfrulle med andra ord!! Men vi fick instruktioner att äta rejält och ordentligt. Avfärd från campen kl 7:00 och därefter lunch kl 14, dock så försåg våran kock oss med mellanmål att ta med på vägen.
Nu började vandringen. Ca 6km rakt uppåt! Vi har idag tagit ca 1300 höjdmeter, det var riktigt jobbigt bitvis, hjärtat hänger inte riktigt med och rusar och sista 100 m upp stannade vi säkert var 10-20m för att hämta andan och låta pulsen gå ner några varv. Men upp kom vi!!! 4215 möh till vad som kallas "Dead woman's pass". Och jag kan meddela att jag aldrig mer kommer att påpeka att elitidrottare klagar över omställning till hög höjd.
De andra i vårt team har ätit piller mot höjdsjukan som sägs drabba alla med ex huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar och diarréer. Efter att ha hört vad dessa piller gör så valde jag och Jim (kanske snarare ett omedvetet val eftersom vi missat att köpa piller...) att gå på den mer naturliga metoden. Kokablad. Detta är alltså bladen som man framställer kokain av. Ämnet som man framställer kokain av finns dock inte i de rena bladen så de ger inget rus av att tugga utan ger (sägs det...) en effekt av att ex öka syreupptagningsförmågan.
Från dagens topp begav vi oss därefter ner till campen, Pacaymayu, 3500 möh, för en redig lunch. Även denna gång tvårätters. Jim började dock känna av höjden på vägen ner och fick huvudvärk och illamående, ingenting som inte lite naturläkemedel från Incaindianerna bet på (med lite hjälp från den moderna medicinen).
Nu ligger vi i tälten och vilar lite innan det är dags att dricka lite kokathe och käka popcorn innan middagen. Jim har piggnat till och vi ser försiktigt fram emot morgondagen. Först 3,5 km uppåt till 3800möh och sen en låååång vandring innan vi når campen. Totalt 16km ska avverkas imorgon.
Ja, vissa kan ju undra varför man utsätter sig för såna här galenskaper. Men jag kan säga att vyerna vi sett de här dagarna har redan betalat för sig. Dessutom känslan av att man faktiskt klarar mer än vad man tror, när man står där på 4200 m höjd och ser ner på de glänsande taken dryga 1000 höjdmeter längre ner är fanemej obeskrivlig!!
Location:Q'era,Cusco,Peru
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar