Det är alltid en del saker som man inte kan hjälpa att prata om. En del saker som man kanske inte vill höra och en del saker vi bara måste säga för att vi helt enkelt inte kan vara tysta längre. En del saker handlar inte om vad du säger, utan hur du gör det eller vad du gör. En del saker håller man helt enkelt för sig själv. Och ibland, inte allt för ofta, så talar en del saker helt enkelt för sig själv.
Det många glömmer bort är hur skönt det kan kännas att få lufta en hemlighet. Oavsett om det är bra eller dåligt så är det ibland skönt att få ut dem i öppna luften. När väl hemligheterna kommit ut behöver man inte längre gömma undan dem, eller gömma sig bakom dem. Problemet är bara att man oftast tror att man har kontroll över dem ändå... Det har man inte...
Men så länge man har personer omkring sig som man kan lita på så finns det fortfarande möjligheter att få öppna sig. Man kanske kan fördela sina hemligheter, en del saker hör till en del personer så att säga, sprida ut riskerna att hemligheterna blir nåt helt annat. Blir allvar.
Ibland fattar till och med de bästa av oss dåliga beslut. Förhastade beslut. Beslut som vi i princip vet att vi kommer att ångra i samma stund, samma minut, och framför allt morgonen efter. Jag menar inte ångra ångra, för vi är ändå ganska starka om vi klarar av att fatta egna beslut, men ni förstår. Nånting inom oss beslutar sig för att göra nånting crazy och befriande. Nånting som förmodligen kommer att komma tillbaka och bita oss i arslet.
Men vi gör det ändå. Vi chansar. Som man sår får man skörda. Det är inte rättvist, det är inte heller oväntat. Det jämnar bara ut målprotokollet...
Så jag har fattat ett beslut. Som kommer att få konsekvenser. Och ikväll ska jag få gå ut på promenad och få berätta för nån vad mitt beslut är. Det är det som kallas frihet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar