Lisa has left the building

Jo, som man säger... The end of an era, som En maska i strumpan uttryckte det.

Idag har jag lämnat in nyckeln. Jag är nu officiellt bostadslös och det känns lite mysko. Jag har lämnat Hammerdal. Lisa has left the building på nåt sätt.

Vi har 10 års jubileum från när vi gick ut 9:an i år. Idag när jag satt i bilen på väg in till stan så funderade jag över vad som hänt med livet sen dess. När jag var 15-16 år och gick ut 9:an så hade man hela livet framför sig. Jag visste exakt vad jag skulle göra, jag skulle jobba med hästar utomlands. Fick jag inget jobb utomlands så skulle jag flytta till Skåne och jobba med hästar. Det var det enda som existerade. Jag pluggade 3 år till i Strömsund, gymnasiet, givetvis med Specialidrott och inriktning hästsport. Julen sista året i gymnasiet så var jag singel och visste exakt vad jag skulle göra, jag skulle plugga ett år i England, eller fixa hästjobb, vilket nu som dök upp först. Det som dök upp först var en pojkvän... 1 september 2002 flyttade jag till Hammerdal. Totalsågad av typ... Alla...

Idag, exakt 6,5 år senare så lämnar jag in nyckeln och lämnar stället. Känns otroligt konstigt. Även fast jag vet att jag kommer att vara där otroligt mkt ändå. Tiden går bara så sjukt fort! Och tänk vilka vändningar det tar?! Jag tog mig aldrig iväg till England och pluggade, har inte tagit mig iväg till England på semester ens. Jag fick faktiskt jobb som hästskötare. Hos Agneta & Lennart Lindelöw (båda har vunnit SM flera gånger), men jag bangade, vilket jag aldrig kommer att förlåta mig själv för.

Jag trodde definitivt inte att jag, när det var dags för 10-års jubileum, skulle sitta i en lägenhet i Östersund, med fast anställning med ett arbete som jag älskar, singel och inte har en aning om vad som skulle hända i framtiden. Men jag är nöjd med hur de här 10 åren har varit. Jag har lärt känna de underbaraste människorna på denna jord. De mest fantastiska vänner en människa kan ha. Jag har fått möjligheten att bo på ett otroligt härligt ställe, med garanterat de trevligaste invånarna på flera mils radie. Jag ångrar ingenting jag gjort, men jag kanske önskar att jag gjort dem lite annorlunda.

Tog mig en promenad genom stan på eftermiddan. Mitt nya hem. Stan.
Bye, bye Hammerdal! I wonder if you're gonna miss me...

I'm gonna leavin' this city, I'm gonna drivin' outta town
And your comin' with me, the right time is always now
To go let it out, and go let it in, and go let it out