Är det meningen att man ska få tiden att räcka till? Är det uträknat på det sättet när man bestämde sig för 24h/dygn? Och vem bestämde det? (Eller jo, det vet jag ju egentligen, men man hade ju kunnat manipulera solen och månen lite så man tjänat en timme eller två)
Efter semestertrippen har man börjat kommit in i vardagen igen. Jobb hela dagen, kommer hem sent och försöker laga mat och äta (oftast blir det dock gröt, soppa eller yoghurt), försöka hinna ut och få lite friskluft och röra på sig innan kvällen är slut. Och om man sitter hemma så ska det städas och pysslas på för att få nån ordning i mitt kaos i lägenheten, och jag hatar kaos! Åtminstone när man inte kan påverka det. Visst, jag kan ha det stökigt hemma, men som det sett ut de senaste månaderna med renovering och allt så är det inte roligt längre. Men nu är det bara lister kvar, sen är köket klart och då kan jag äntligen fokusera på att vårstäda ordentligt och få bort allt slipdamm och sågspån som ligger spritt över hela lägenheten.
Därför är det så himla praktiskt att man bor ensam! Då kan man bara ta på sig ytterkläderna efter middagen, gå ut på promenad, och sen på vägen hem, "råka" stanna längs vägen för att bli bjuden på lite the med tillhörande soffmys mitt i vardagen.
Tråkigt inlägg, jag vet... Men sånt är livet ibland! Det kan inte alltid vara roligt, då skulle man inte uppskatta det när det väl är det!
Längtar tills jag får se ditt kök!:o)
SvaraRaderaSoffmys är viktigt!;o)