Jag fattar inte riktigt varför ingen sagt åt mig! Jag har tidigare sagt att jag aldrig vill blir nån sån här gnällkärring när jag blir gammal. Jag är inte ens 30 än, men är redan en bitter gnällkärring... Har de senaste veckorna eller kanske tom månaderna gått omkring och muttrat och suckat åt allt och alla, varit deppig och ledsen om vartannat. Och jag trodde att det skulle bli bättre när vi går mot sommartid, men nä... Icke...
Mitt uppvaknande kom igår när jag kommer på mig själv sitta och gnälla över, och verkligen bli irriterad över, de nya sedlarna som ska tryckas. Jag tror ju att det egentligen är för att jag har en massa irritation över en del saker i mig, som jag samlat ihop alldeles för länge. Irritation i kombination med stress utlöser gnällkärringen i mig.
Så nu när jag vaknat upp och insett detta så ska jag försöka att endast tänka positiva tankar på kvällen innan jag somnar och på morgonen när jag vaknar. Åsså ska jag nog ta tag i Edward igen. Han brukar lätta upp dystra sinnen...
- Posted from my iPhone
Edward är väldigt duktig på att få en på bra humör! ;-D
SvaraRaderaHoppas "gnällkärringen" håller sig borta nu då med de positiva tankarna annars är det bara att du hör av dig å låter "gnällkärringen" få prata av sig! ;-)
Kramar!!
Att erkänna att man har ett problem är första steget mot lösningen, eller hur säger man nu igen ;)
SvaraRadera