Jag är innerst inne en ganska känslosam människa. Många gånger vill jag nog få det att verka som om jag är gjord av stål och klarar allt, men så är ju självklart inte fallet.
Mitt liv svänger så otroligt fort, man måste nästan nypa sig i armen för att hänga med. Och det gör ju inte saken bättre av att man plötsligt blivit 27 och känner sig som om man är 23 fortfarande. Uppenbarligen ser jag inte ut som 23 dock, men jag hoppas att antirynk-krämerna för 1000 kr som jag investerade i förra månaden snart ger resultat.
Det är svårt att föreställa sig vad jag gjorde för två år sen. Två år sen hade jag knappt nån stans att bo. Favvojeansen passade perfekt, jag jobbade som en galning och såg bara möjligheter. Under den här perioden för två år sen så kändes det som om jag upplevde allting för första gången i mitt liv, vilket jag kanske gjorde också med en del saker. Men det betyder också att de personer som då fanns där för mig betyder nåt alldeles alldeles extra. Jag har gjort ett eget litet rum i mitt hjärta där jag bara stoppar in de personer som jag vet att jag aldrig kommer att glömma och alltid kommer att värdesätta - oavsett vad som händer, oavsett om vi aldrig mera kommer att ses eller prata, eller om vi bråkar om oväsentliga saker. Det var de här personerna som på nåt sätt klistrade ihop mig igen.
Det finns ett mejl i min mejllåda. Det är daterat i januari 2008. Det mejlet kommer jag aldrig att radera. När jag läser det idag känner jag samma sak som jag gjorde när jag läste det för snart 3 år sen. Det mejlet fick mig att ta tag i allt och reda upp mitt liv. Det går perioder när vi inte träffas på länge och jag inte ens tänker på den här personen. Sen ibland så dyker den upp i min hjärna, minnena över dessa samtal, dessa mejl och det stöd jag kände kommer tillbaka och jag blir varm inombords. Jag känner mig lycklig över vilken underbar människa jag faktiskt har lärt känna.
Det hände idag. Det är länge sen sist. Och jag blev tvungen att gå in och läsa mejlet. Jag är lycklig!
Och leende ska jag nu gå och laga mat tills min fantastiske pojkvän kommer hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar