Pity...

Ja. Vad ska jag säga...

Har haft en vecka som inte varit av denna värld... Började ändå helt ok - H var på besök in town, men i onsdags när jag kom hem ekade lägenheten tom och H var borta... Å då kom deppen, vet inte om det har nåt att göra med dina piller H, kanske måste undersöka saken, jag kanske är felande i den biten oxå. Eller nåt.

Sen verkar det som om ALLT händer samtidigt på nåt sjukt sätt... No hard feelings here, men jag måste bara få säga att just nu verkar det som om mitt liv varit stillastående i typ 5 år och att allt som borde ha hänt under dessa 5 år händer nu... Det senaste året har varit galet och mitt liv just nu är ännu sjukare. Vet liksom inte om man tar saker på för stort allvar eller om man inte tar det på allvar alls... Hur fasen ska man veta??

Sitter nu i soffan. Har precis kommit hem. Funderar på om jag ska orka sätta mig in i hur min nya iPhone fungerar, men inser att hur kul det än vore så kan det vänta till imorgon.

Just nu undrar jag väl egentligen bara varför jag sitter här ensam i min soffa och vart den där Mr Right är... Hur jäkla länge måste man vänta tills han kommer hit? Det känns som en sån där kväll då man bara inte orkar att tvätta av sig sminket och istället kryper ner under täcket tillsammans med nån som man älskar... Men vart 17 är han???